Oönskat besök

Då är vi på väg hemåt. På söndagen den 19:e hade vi budat 5-6 starka män att hjälpa oss att med handkraft komma ut från vår plats, det slutade med att var ett 10-tal personer och det gick lätt att komma ut och koppla vagnen för att sen backa ner till huvudgatan innan vi körde ut till parkeringen, där vi sov sista natten på Caravaning La Manga för denna säsong.

SAM_1604      SAM_1608

Vi åkte ner till Mirador på söndagskvällen för att äta en god middag. Jöran började med friterade bläckfiskringar och jag en champinjonsoppa som förrätt. Vi undrar hur de tänker när bläckfisken var som en full portion, men gott var det. Sen tog Jöran en efterlängtad snitsel och jag en kycklingfilé och båda med en riktigt god gordonbluesås. Kaffe och efterrätt hoppade vi över denna gång. Vi hade sedan en ganska tidig kväll ute på campingens parkering och fick lyssna till alla ljud från motorvägen på andra sidan häcken, men man sover till allt. Efter en tidig morgon kom vi iväg mot Barcelona strax före klockan 7 och hade ca 60 mil framför oss.

SAM_1616      SAM_1618

Vi kom till Vilanova camping strax söder om Barcelona vid 17 tiden efter en riktigt bra dag och inte allt för besvärlig trafik. Efter lite trixande fick vi samma plats som förra gången. Platserna måste ju vara ganska stora för att vi lätt ska kunna backa eller köra in eller inte behöva allt för mycket handkraft för att komma in eller ut från platsen. Denna gång kom vi lät dit och även här blev det till att backa nerför backen när vi skulle lämna på onsdagsmorgonen. Men med en chaufför som är ganska van vid 24 meters långtradare med breda huskroppar på är det inte något stort problem.

SAM_1631          SAM_1639

På kvällen landade vi på en stor bensinmack 5 mil söder om Lyon. Åt en god middag och njöt sedan av en lugn kväll. Pratade med ett par tyskar som kom med sin husvagn på platsen intill oss. Gick och la oss och plötsligt hör vi en lastbil som ska backa in på platsen jämte (ca 1 meter mellan oss), på med lite kläder och ut för att kolla backspeglarna som fick tas loss och läggas i bilen. Koll på att allt var låst och la oss igen.

I morse (torsdag) undrade jag varför sänglådan i främre dinetten var öppen, varför min dator låg framme på soffan – vänta min telefon saknas ju. På med kläder för att kolla runt lite mer av vad som hänt. Mina jeans är borta….tittade ut och de låg nedanför trappan – där hade inte jag lagt dem. Ett par skåpsluckor ovanför fotänden av Jörans säng var öppna, Jöran hade dessutom stängt min garderob när han varit uppe vid 6-tiden efter en fundering varför inte jag stängt den. Det visade sig att kaffereklamen ni vet hade slagit in med oväntade gäster, de här gästerna var dock inte av den trevliga sorten utan de gick mycket tyst tillväga och fick med sig min iPhone och Jörans armbandsur. Vår tyska granne hade reagerat på att deras hund var orolig och tyckte sig höra något så han hade gått ut och tydligen skrämt iväg typerna så de fick inte mer med sig. Av någon anledning hade jag tittat på min iPhone på kvällen och tagit bort alla betalkort och annat som jag hade där, lagt dem plånboken som jag la i sänglådan under min kudde när vi gick och la oss. Dessutom ligger alla andra värdehandlingar i kassafacket som inte är synligt. För och nackdelar med all typ av fricamping……

Tänk så enkelt det är att ta sig in via våra låsta husvagnsdörrar, en mejsel och ganska lite kraft slår man sönder cylindern och öppnar låset. Vi har vid något tillfälle haft ett inbrottsförsök på en av våra bilar, då tjuvarna tog i med en mejsel i låscylinder bröts stiften och cylindern snurrade bara runt men in kom de inte, vi borde nog begära något liknande på våra husvagnar och husbilar (försäkringsbolagen kanske ska ställa lite högre krav på tillverkarna). Extra lås över dörrarna fungerar nog så bra när man inte är där, men den som är i husvagnen / husbilen vill också känna sig trygg.

Det vi har ältat till leda denna dag är känslan av att någon har varit inne hos oss utan att vi märkt det. Kanske inte är så konstigt att man inte gör eftersom vi alla har våra vanor/ovanor av att gå upp på nätterna, snarka och andra ljud som igår kväll bestod av alla lastbilar som kom, körde förbi eller hade kylaggregat som startade i tid och otid och när man väl somnat till dessa ljud störs inte sömnen av någon som smyger så tyst.

Sist men inte minst vi mår bra, har alla kort, pengar och värdehandlingar i behåll. Dessutom kan jag glädja alla med att telefonen var med kod, backupp ad och inlagd via Icloud så den är stängd och kan inte användas av någon ”jävla” tjuv.

Jag tror nog att stölden av Jörans klocka är värst för honom, han som alltid har sin klocka på sig, van vid dess tyngd på armen och att alltid ha koll på tiden. Ny ska inköpas med det snaraste. Dessutom kan vi nu inte lämna vagnen eftersom ytterdörren inte går att låsa så inhandlingen i Rostock får vi springa en och en. Det är mycket man tar för givet men så lite som behövs för att kasta omkull planerna.

Ikväll kom vi till en trevlig camping i Mulhouse och stannar två nätter – hinner hämta oss lite och på lördag fortsätter färden norrut genom Tyskland. Les Castors camping (www.camping-les-castors.fr) som vi i höstas uppfattade som lite mörk och instängd har under vintern genomgått en otrolig förvandling till ljus och luftig. Den ena dammen har blivit en badsjö med fin strand med en bra lekplats intill. Ån rinner igenom campingen på den andra sidan. Stugor och trevliga tomter för husvagnar och husbilar, här kommer vi att stanna fler gånger på våra resor till och från Spanien.

SAM_1643     SAM_1649 SAM_1652      SAM_1655

Här ser vi ännu ett bevis på att våren närmar sig Sverige, från Spanien där träden varit utslagna med nya löv hela tiden men som samtidigt har ett kargt och inte så grönt landskap som vi nu upplever i norra Frankrike med skir vårgrönska. Rapsfälten var i södra Frankrike nästan över blommade och här vid Mulhouse har de precis slagit ut i full blom och luktar så ljuvligt gott av honung. Nu hoppas vi få följa lövsprickningen hela vägen upp till Sverige.

Annonser

Vart har tiden tagit vägen?

Nu börjar vi så smått att packa ihop från och med idag. Lite i taget, stress finns inte kvar i vårt liv eftersom vi försöker att njuta av tillvaron varje dag. Vi kommer att få hjälp av en svenska familj som ännu är kvar här nere. Sen ska vi skrapa ihop lite (mycket) folk för att få ut husvagnen från platsen så vi kan stå på campingens stora parkering sista natten.

SAM_1562    SAM_1589

Vår stora fundering är bara vart har dessa månader tagit vägen? Visst vi har haft besök av vår dotter vid nyår och sonen med fru och barnbarn några dagar i mars. Just då var det ganska varmt men lite blåst. Någon vecka efter fick vi riktigt varmt men just nu är det som om vädrets makter talar om att ta det lugnt vi ska blåsa färdigt först. Hoppas i vart fall att vi slipper regnet under veckan som kommer.

SAM_1365    2015-03-10 16.34.58

All den röda jorden och sanden skall borstas bort så mycket som det går, fönster skall putsas och sen skall allt packas ner och in i bilen i rätt ordning. En del skall förvaras i ett förråd som vi fått tillgång till. Julsakerna, vindskydd, blomkrukor och en del annat behöver vi ju inte ta med oss till Sverige eftersom vi återvänder i oktober, livet som pensionärer passar oss alldeles utmärkt.

Hemresan kommer vi att ta i sakta mak och hoppas slippa alla dessa oväder som många av svenskarna rapporterat om under sina resor hem i mars. En del hade till och med snö, storm och våldsamma regn – vill vi inte ha. Vi har planerat för att ta in på campingar vid ett par tillfällen eftersom vi tar 10 dagar på oss upp till Rostock innan färjan går hem. Tanken nu är att komma iväg den 20:e och då köra genom Tyskland lördag – söndag (25-26 april) då det råder lastbils förbud och ta oss upp till Agustfeldes camping inte långt från Lübeck där vi kommer att ha sista stopp i tre dagar innan resan går vidare till Sverige.

När vi kommer till Trelleborg den 30:e fortsätter vi till Bollerup och Jörans syster med man. På kvällen ska vi åka till Bollerups Naturbruksgymnasium och lyssna på deras kör när de sjunger in våren och titta på majbålet. Den 1:e maj ska vi så hälsa på Jörans far (98 år) och se hur det är med honom innan vi fortsätter till Höör och barnbarnen med föräldrar.

Vi har upplevt en hel del som ni fått ta del av och mer läser vi på inför kommande vinter, kan ju inte göra allt på en gång. Efter att ha arbetat i alla år njuter vi nu av att inte ha något krav på oss att gå upp i ottan eller komma i säng i vettig tid. Känner vi för att sova till ½ 9 – 9 så gör vi det utan att skämmas eller som de flesta kvällar lägga oss någon gång mellan 11 och 12. Sen är det ju frågan om vad som skall göras på dagen, diska, städa, handla, ja allt sånt som man gjorde på ”två röda” innan tar utan vidare ett antal timmar numera. Stress?? Nej tack!

Lerbadet som vi skrev om sist har vi nu varit och tittat på, ännu lite för kallt i vattnet tycker vi, dessutom blåste det ordentligt i fredags. När vi återkommer till hösten skall vi bada och kleta in oss med den lera som sägs göra huden underbart mjuk och dessutom vara bra för lederna. Hoppas på att lagunens vatten då är varmare än sina 18-19 grader som det känns som just nu. När vi hade varit i Los Molinos tillsammans våra engelska grannar körde vi till Los Alcasares och en restaurang på en plattform ute i vattnet. Det sades att de skulle ha en meny för 6 euro per person. Jovisst hade de det men ingen dryck ingick, inte brödet till salladen eller kaffet efter maten, inte heller någon moms så när notan kom slutade den på 16 euro per person istället för de 6. Där tyckte vi inte att det var prisvärt för så lysande hade inte maten varit.

Men i lördags var vi på en restaurang i Los Nietos som vi blivit rekommenderade, som ligger inne bakom bebyggelsen med precis vid stranden av lagunen. Restaurangen har bord uppe i stora matsalen, nere vid strandpromenaden och ute på strandpromenaden, vilken känsla att kunna sitta där och äta en ljuvlig middag som denna gång verkligen var prisvärd. Ni ser ju själva vilken mat vi fick.

SAM_1587 SAM_1584SAM_1586 SAM_1585

Detta är vår sista publicering för denna ”vinter” av vår blogg här från Caravaning La Manga. Vi kommer naturligtvis att skriva även när vi är i Sverige men vi får se hur långt det blir mellan varven.

Väl möt när vi får tillgång till internet i Sverige.